Hem / Blog / Bosjöklosters utveckling från förfall till slott

Bosjöklosters utveckling från förfall till slott

Bosjökloster fick under 1600-talet ett förfall. Det berodde till stor del på att ägaren under en stor del av århundradet hade otur med en stor affär han gjorde och hade han inte haft Bosjökloster att sälja hade han blivit ruinerad. På godset satte det sig sina spår i förfall. När köparen av godset sedan lyckades bli ovän både med den danska kungen och den nya härskaren över Skåne som satt i Stockholm fick han fly landet. Hans hustru fängslades i Köpenhamn och hon var ingen mindre än Leonora Christina som skrev det berömda Eländets brev under sin tid i fångenskap. Bosjökloster övergick i Svenska kronans ägo. Vid den här tiden hade förfallet blivit så stort att det fattades både dörrar och hade trasiga fönster. Bostadshuset sades bara duga som förvaring av säd vid den här tidpunkten.

1700-talet kommer och även om bostaden var i ett stort förfall var det en stor och värdefull egendom sett till ägorna runt slottet. Kronan utsåg arrendatorer att ta hand om marken. Arvtagarna efter Ulfedt som fick fly landet kämpade på om att få tillbaka sin egendom. De lyckades 1735 med bedriften att ta tillbaka Bosjökloster och den förste som flyttade in var majoren Corfitz Ludvig Beck—Friis, men flytten kunde ske först 1761. Han påbörjade det stora jobbet med att restaurera bostaden för att få tillbaka ett beboeligt skick.

Slottet byggs ut

Slottet byggdes om en del där det var alltför fallfärdigt och bland annat en länga revs. Här byggdes istället två flyglar. Flyglarna gick så långt att de förbands med den kyrka som finns utanför och på andra sidan byggdes en mur för att göra gården till en innergård. Han valde också att ta bort fasaden av kyrkan och lät den istället likna ett bostadshus inåt gården. Nu byggdes även en klockstapel upp igen, den gamla som var sedan klostertiden hade tidigare rivits. En topp på ett torn byttes ut mot att bli en altan för att byggnaden skulle få mer jämn höjd mellan taken. Det var inte bara själva bostadshuset som rustades upp, även de kringliggande byggnaderna som tillhörde slottet rustades.

Många konflikter och ett försök till att renovera

Ser man tillbaka i tiden på de som har bott på slottet har deras liv kantats av konstiga konflikter av till synes små saker. Det kunder vara grindar som inte stängts eller om hölass. En äldre kvinna som bodde på slottet i början på 1800-talet lyckades inte ha ett enda år som hon inte hade en process med någon. Detta även fast hon av andra beskrevs som väldigt hjälpsam och vänlig.

En renovering som började 1856 på Bosjökloster omfattade bland annat kyrkan som nu hade förfallit väldigt. En av de saker som skulle åtgärdas var de bjälkar av ek som ägaren tyckte inte alls passade in. Vad de inte tänkte på innan de sågade ned den första balken var att de stöttade upp väggar och tak och direkt när det första sågats ned bågnade väggarna och lösningen fick bli att snabbt sätta upp järnstöttor. Renovering var inte den mest kvalitativa, men den gjorde att det blev en uppfräschning.

Det största som hände på Bosjökloster under den här perioden var den bro som byggdes och gjorde att ön fick landförbindelse. En pråm hade tidigare gått över sundet, men 1870 stod bron färdig. Greven som uppfört bron fick ett minneskors som står kvar än idag på gården.

Idag ägs Bosjökloster av ätten Bonde och det har sedan 1962 varit öppet för allmänheten.