Hem / Blog / Linköpings slott – Sveriges äldsta byggnad

Linköpings slott – Sveriges äldsta byggnad

Linköpings slott är Sveriges äldsta byggnad som inte är religiös idag. Från början var det dock biskopar som bodde här. Delar av slottet är från 1100-talet och de är dessa delarna som är de äldsta i Sverige. Slottet har under århundradena efter byggts på och blivit större och utvecklats.

Den första delen som byggdes var en biskopsborg och idag är den inbyggd i det som är slottet. Den ligger i den västra längan och idag är den en byggnad på två våningar och har en liten kalkstenskällare. På 1200-talet bygger sedan biskopsgården som Bengt Birgersson, Birger Jarls son, om 1286. Han var bara här en kort period och dog i pesten 1291. Den första höga delen på byggnaden uppfördes i början av 1400-talet när biskopen Knut Bosson uppförde en hög huskropp som hade trappstegsgavlar. Efter honom kom Henrik Tidemansson som biskop, en biskop som senare har helgonförklarats just för sin insatser som byggherre. Han byggde Linköpings biskopsborg och andra byggnader i Vadstena och Munkeboda. Det han byggde och förbättrade på Linköpings biskopsborg var det de delar där det var bostäder. Vi känner idag mest till honom Sankt Henrik.

Biskopsborgen blir ett kungligt slott

På 1500-talet övergår biskopsborgen till att bli ett kungligt slott. Det var Gustav Vasa som började reformera kyrkan och därigenom började dra in egendomar som biskopar haft runt om i Sverige. Hans Brask som haft Linköping innan hade varit en av de mäktigaste och rikaste inom kyrkan som på den tiden var katolsk i Sverige.  När Gustav ‘Vasa genomförde sin reform flydde Brask till Danzig och slottet kom att bli Gustav Vasas. Han passade på att bygga om Linköpings slott till ett slott i den tidens renässansstil. Slottet byggdes på två gånger till under 1500-talet och Gustav Vassa gav order om en tillbyggnad före hans son byggde på ännu mer. Johan III, sonen, såg till att våningsflygeln som ligger utmed den södra ringmuren kom till och bygget avslutades av den yngre brodern till Johan III, Karl IX.

Linköpings blodbad beslutades om på Linköpings slott

När 1600-talet precis påbörjat samlade hertig Karl riksdagen till slottet och de kom att besluta om det som den 20 mars 1600 skulle komma att bli Linköpings blodbad. Fem personer, Erik Sparre, bröderna Gustaf och Sten Banér, hövitsmannen Bengt Falk och riksrådet Ture Bielke. Under tiden som rättegången för de fem och blodbadet  ägde rum pågick fortfarande det sista bygget från 1500-talet som stod färdigt först 1604. Efter den byggnationen har det mest vara renoveringar som har skett. En sådan av två gjordes innan drottning Kristina skulle besöka slottet i mitten av århundradet och några år senare gjordes ännu fler reparationer som inspekterades av Karl X Gustaf när han under en period 1659 var på slottet. Slottet beboddes mest av landshövdingar som försökte hålla slottet i skick, men det lyckades ändå förfalla en del.

Under 1700-talet reparerades slottet efter att en stor brand ägt rum i Linköping. Den ödelade stora delar av staden och under den här perioden hade slottet hunnit förfalla en hel del på grund av det eftersatta underhållet. Två gånger under århundradet pågick stora reparationsarbeten på slottet första gången var 1727. I början av århundrandet när Karl XII krigade som mest användes slottet som fängelse och en stor del av fångarna var ryska krigsfångar. På slutet av århundradet gjorde slottet om till att bli en ämbetsborg.

Slottet har sedan restaurerats en gång under slutet på 1800-talet. Idag fungerar slottet som museum, Linköpings Slotts och Domkyrkomuseum och än idag bor landshövdingen på slottet.